Vad är programmerat?
Lärandeobjekt och metod samt åldersgrupp
Programmerade föremål är en del av vardagen som barnen kommer möta på i olika sammanhang. Undervisningen riktar sig mot barn i tre årsåldern. Vi kommer att använda oss av den didaktiska metoden observationsaktiviteter (Sundberg, 2016).
Vårt lärandeobjekt är:
- Att barnen ska känna till några föremål i vardagen som är programmerade respektive ej programmerade.
Barnens förförståelse
Barnen behöver känna till vad programmering är och några artefakter i vardagen som är programmerade. De känner då till att föremål kan vara uppbyggda på olika sätt, programmerade föremål kan exempelvis göra ljud ifrån sig med ett knapptryck och är därmed uppbyggda på ett annat sätt än de artefakter som inte är programmerade.
Beskrivning av ett praktiskt moment
Två föremål kommer visas för barnen, ett som är programmerat och ett som inte är det. Barnen kommer då tillsammans få gissa vilken av föremålen som är programmerad och vilken som inte är det. Detta kommer upprepas och barnen kommer få gissa på olika föremål med olika svårighetsgrad. Exempelvis mugg och mobiltelefon, kassaparat i trä och kassaparat som gör ljud eller lampa och ett ljus. Undervisningen avslutas genom att barnen tillsammans med pedagog går på teknikpromenad och letar efter leksaker på avdelningen som är programmerade.
Anpassning till annan ålder
En anpassning för barn i fem årsåldern kan vara att lägga till fler föremål att välja mellan och sortera dessa tillsammans i två kategorier, vad som är programmerat och inte. Vidare kan detta synliggöras genom att leka “Brasseleken” (Bjurulf, 2013) där barnen får på exempelvis fyra objekt välja ut vilket som inte hör dit (ex. tre saker är programmerade och ett är inte det). Detta för att ytterligare stärka kunskapen i vad som kan vara programmerade objekt som de stöter på i vardagen.
Kopplingar till läroplan och litteratur
Sundberg (2016) beskriver observation som en metod som kan användas när man ska beskriva utseende och händelser. Att observera innebär att man noggrant iakttar olika fenomen, levande organismer och föremål utan att man påverkar dem. Det är viktigt att man sedan funderar och beskriver vad det är som sker för att kunna strukturera sin omvärld, ytterligare är det viktigt att man kan jämföra och hitta likheter och skillnader hos det man observerar. Man hittar alltså vad det är som kännetecknar någonting genom att använda ord som beskriver hur saker och ting skiljer sig åt.
Sönnerås (2019) menar att man behöver samtala om digitalisering med barnen, för dem är de självklara prylar men de behöver även förståelsen för hur prylarna fungerar. Därför menar vi att pedagogerna behöver förbereda barnen för att allt är möjligt, världen är konstant utveckling och genom att förbereda barnen kan de vara med och skapa framtiden.
Läroplanen beskriver dessa mål som vi anser har betydelse för programmering i förskolan: Ge varje barn förutsättningar för att utveckla
– “förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” (Skolverket, 2018) och
– “förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld” (Skolverket, 2018).
Referenser
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. (2. uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Hämtad 2020-05-18 från https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan
Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Ghothia Fortbildning. Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar