Kemin i vardagen
Här får ni göra några praktiska undersökningar av kemi som
vi träffar på i vardagen. Vi kommer gå igenom laborationen i slutet av passet.
1. Löslighet –
mellan vätskor
Material:
rapsolja, vatten, karamellfärg – gärna röd, sked, två små glas, plastpipett
eller liten spruta (om ni har – funkar även med sked).
Här provar ni
att BLANDA vätskor och funderar över varför vissa går att LÖSA i varandra och
andra inte. Detta är två verb som behandlas i kap 3 i Sundberg.
Gör så här
1. Ta vatten i ett
litet glas. Häll i en skvätt olja och vispa runt snabbt med skeden en liten
stund. Titta noga efter hur det ser ut. Vad händer när blandningen får stå en liten
stund?
2. Ta vatten i en
ny bägare. Häll i några droppar karamellfärg (använd pipett om ni har) och
blanda. Vad händer? Vad händer när blandningen får stå en liten stund?
Grundat på vad ni
just har erfarit, vad tror ni händer om ni blandar olja och karamellfärg? Ställ
en hypotes!
Vår hypotes:
Gör så här
1. Häll olja i ett litet
glas, ca 4 cm djupt.
2. Tillsätt en skvätt
karamellfärg med pipett, spruta eller sked i ytan av oljan.
3. Vänta en stund
och observera vad som händer. Blanda sedan om ordentligt. Vad händer när blandningen
får stå en längre stund?
Diskutera: Har ni i
gruppen kunskap om orsaken till varför
vissa vätskor går att lösa i varandra men inte andra?
Varför sjunker
karamellfärgsdroppen genom oljan?
Kommer ni ihåg
vad en heterogen blandning av två vätskor kallas?
Kan ni komma på några
vardagssituationer på förskolan där barn ”blandar”?
2. Löslighet
– mellan fast substans och vätska
Material: två
glas, vatten, salt, vattenkokare
Här får ni prova
att lösa en fast substans i en vätska och testa hur vätskans temperatur
påverkar lösligheten.
Gör så här
1. Koka upp
vatten och häll hett vatten i ena glaset och iskallt vatten i det andra glaset.
Ca 1 dl i varje glas är lagom.
2. Häll 1 tsk
vanligt bordssalt i varje glas (ej flingsalt).
3. Rör runt med
tesked (lika snabb omrörning i varje glas är viktigt för ett rättvist försök)
och observera noga vad som händer.
Diskutera: Ni har nu gjort
en saltlösning. Ni observerade säkert att det såg olika ut i de båda glasen när
saltet löste sig i vattnet. Kanske såg ni också att det gick olika snabbt. Vad
tror ni detta beror på? Vad har ni för erfarenheter från vardagen kring
vätskors temperatur och fasta substansers löslighet?
3. Blanda och
separera
Material: mjöl, jord, socker, vinäger, bikarbonat, kaffefilter +
kanna eller burk att sätta filtret över, 3 större glas eller glasburkar, 1
mindre glas, tsk mått, msk mått, dl mått, 2 teskedar,
Här blandar ni fasta substanser i vätskor och försöker
sedan SEPARERA det ni har blandat.
Gör så här
Börja med att i tre olika burkar/glas ta ca 3 dl vatten
och ca 1 msk av den fasta substansen. Rör runt.
Burk 1: Mjöl + vatten Burk 2: Jord + vatten Burk 3: Socker + vatten
Diskutera: Hur
ser blandningarna ut, kan ni se partiklarna av det ni blandat ner i vattnet? Kommer
ni ihåg vilket begrepp man använder för att beskriva de olika blandningarna? Välj
mellan lösning och uppslamning/suspension.
Gör så här
Ta nu ett mindre glas. Fyll det med 3 msk vinäger och
håll i 1 tsk bikarbonat.
Diskutera: Vad tror ni
hände här?
Hur separera?
Funder nu på om det går att dela upp det ni har blandat, och i så fall hur ni
skulle kunna gå tillväga. Prova de sätt
som ni har materia/tid för att göra.
4. Absorbera
Material: några olika tyger, vara ett i bomull och ett
i galon, pipett eller spruta om du har (funkar även med sked).
Här får uppleva hur
krafter inom och mellan molekyler påverkar vad som händer när man sätter en
droppe vatten på olika slags tyg.
Gör så här
Ta pipetten och lägg en
droppen på bomullstyget respektive på galontyget. Prova gärna även på andra
tyger.
Diskutera: Försök förklara för
varandra vad det är som händer. Titta sedan på förklaringen på s. 33 i Sundberg
et al.
5. Atomers rörelse i vatten
Material: vattenkokare, två glasburkar, karamellfärg
pipett eller spruta om du har (funkar även med sked).
Diskutera: Rör sig vattenmolekyler snabbast i kallt
eller varmt vatten? Med hjälp av er
kunskap om fasövergångar och molekylers rörelse borde ni kunna göra en klos
gissning (= ställa en hypotes)
Gör så här
För att undersöka
er hypotes fyller ni en glasburk med kokhett vatten och en med riktigt kallt vatten.
Tillsätt några droppar karamellfärg i varje burk. Observera noga vad som
händer.
6. Atomers
rörelse i luft
Material:
Petflaska, ballong, vattenkokare, 2 hinkar
Här få ni studera atomers rörelse i luft.
Gör så här
1.Tänj i ballongen, eller blås upp den, så att den
blir lite mjukare.
2. Sätt den på petflaskans mynning.
3. Spola flaskan med så i diskhon med så hett
vatten som möjligt. Observera vad som händer.
4. Kyl sedan flaskan genom att spola kallt vatten
på den. Observera vad som händer.
Diskutera: Försök förklara mekanismerna bakom det
ni har observerat. Varför blåstes ballongen upp när ni spolade hett vatten på
flaskan? Och varför krympte den när ni kylde?
7. Kemiska
reaktionen förbränning
Material: Två värmeljus, tändstickor, en mindre glasburk typ
honungsburk, en större glasburk eller en vas av glas
Här för ni göra ett experiment och undersöka en mycket
vanlig reaktion i vardagen – förbränning.
Gör så här
1. Sätt ett värmeljus under ett under det lilla glaset
och ett under det stora glaset. Ställ en hypotes om vad ni tror kommer hända.
Testa!
2. Kan ni se att det bildas något inuti glasen? Det
brukar syans tydligast i den stora burken. Vad kan detta vara?
Diskutera: Vad kan man lära sig av det här
experimentet? Och hur skulle ni gå
tillväga om ni skulle göra ett liknande experiment med 5-åringarna på er
förskola. Hur skulle ni inleda samtalet? Vad skulle ni fråga? Hur skulle ni
kunna göra för att göra en undersökning i flera steg med ökande
komplexitetsgrad?
8. Sortera material
Material: föremål
av glas, trä, plast, metall, kork, gummi, strösocker, salt, potatismjöl
Att fundera
kring olika slags material kan vara spännande och utmanande för barn. En start
kan vara att lära sig några olika material, som trä, glas, metall och plast. Sedan
kanske frågan uppkommer varifrån kommer glas? Hur gör man glas?
Om du har en
person till hands hemma så kan du be den blunda och försöka gissa materialen genom
att känna, lukta och eventuellt samka. Vi kan ofta lätt särskilja material
genom att känna på hårdhet, ytstruktur, om det känns varmt eller kallt. Var det
lätt eller svårt?
Prova sedan
följande sorteringsövningar med föremålen:
1.
Sortera efter material.
2.
Sortera efter om det som utgör materialet någon gång
varit levande eller inte.
Om ni skulle
göra en sorteringsövning med material med era 3-åringarna på er förskola, vad
skulle ni välja och hur skulle ni göra?
Lycka till!! J /Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar