Lärandeobjekt
Eleverna
ska erfara kunskap om vilka vardagliga föremål som innehåller programmerade
data.
Åldersgrupp
Förskoleklassen
Metod
Sortering
kommer att användas som en didaktisk metod för att urskilja vilka programmerade
tekniker som finns i närmiljön. Enligt Bjurulfs (2018) mening kan en metod
som sortering ge förutsättningar för barn att kunna urskilja
teknik som finns i vardagen, som i detta fall kommer att vara den digitala
tekniken.
Förförståelse
som eleverna bör ha innan aktiviteten
Eleverna
har vid ett tidigare tillfälle sett på ett avsnitt ”vad är
programmerat?”, ifrån tv-serien Programmera mera! I avsnittet
presenteras vad programmering innebär, exempelvis att en tvättmaskin behöver
programmeras av människan för att kunna tvätta kläder inom specifika temperaturer.
Sönnerås (2017) beskriver att programmering handlar om att ge instruktioner
till en dator som beskriver hur den ska utföra en given uppgift, apparater
såsom tvättmaskiner kan därav inte utföra en specifik tvättning om inte
människan har programmerat den till att göra det.
Vidare
fick eleverna möjlighet att berätta om en specifik digital teknik som de brukar
använda hemma, de framhävde vardagliga föremål såsom datorer, playstation och
tv. Syftet med denna slags reflektion var att synliggöra elevernas syn på vad
en digitalteknik är för något för att sedan kunna inspireras inför nya
upptäckter av olika sorters digitala tekniker. I enlighet med Lgr11 ska ”undervisningen
ta sin utgångspunkt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare
har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att
inspirera till nya upptäckter och kunskaper.” (2019, s. 18)
Beskrivning
av ett praktiskt moment inom undervisningen där det tydligt framgår hur detta
är tänkt att utföras
Eleverna
kommer att introduceras att utföra en upptäcktsfärd, där de kommer att granska
och sortera den digitala tekniken som finns inom skolans närmiljö.
Fortsättningsvis
berättare läraren att eleverna ska indelas i mindre grupper med fyra-fem
personer i varje grupp. Och tillsammans ska de undersöka vilka föremål som de
tror är programmerade, denna sorts undersökning innehåller en sortering av vad
som är programmerat och inte, exempelvis ett kylskåp är förprogrammerad av
människan att hålla en viss temperatur medan en elvisp bedrivs av en eller
flera motorer som gör att visparna rör sig åt motsatta håll.
Eleverna
ska under färden leta efter högst tio tekniker som de tror/vet är apparater som
innehåller programmerade data. De kommer även att dokumentera deras upptäckter
med hjälp av Ipad, där de ska fotografera de föremål som de tror innehåller
programmerade data. Målet med undervisningen är "att
utveckla elevernas intresse för och kunskaper om teknik genom att ge dem
möjligheter att utforska och samtala om företeelserna.” (Lgr11, 2019,
s. 19).
Därefter
framförs elevernas olika upptäckter genom en gemensam samling. Tillsammans ska
de granska bilderna och sortera in dem i två kategorier, dvs föremål
som innehåller programmerade data och föremål som inte
innehåller programmerade data. I enlighet med Lgr11 ska ”undervisningen
innehålla att elever kan använda digitala verktyg för problemlösning, kommunikation
och lärande.” (2019, s. 19). Om det inte framkommer föremål utan
programmerade data, kan läraren jämföra två apparater som fyller samma
funktion. Ett sådant exempel kan vara en vanlig taklampa kontra taklampa med
sensorer. En vanlig taklampa tänds via en knapp, medan den andra innehåller en
programmerad data som tänder lampa vid rörelse.
Beskrivning
hur anpassning kan göra mot barngrupp med annan ålder eller förförståelse
För de
yngre barnen mellan 4–5 år kan undervisningen anpassas genom att pedagogen har
handplockat olika föremål, där barnen tillsammans med pedagogen kan synliggöra
och sortera vilka föremål som innehåller programmerade data. I denna
utformning kan barnen få lära känna den digitala tekniken som finns i deras
närmiljö och sätta ord på det.
Referenslista
Bjurulf,
V. (2018). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Studentlitteratur.
Lgr 11. (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och
fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket
Sönnerås,
J. (2019). Programmering i förskolan, Utveckla digital kompetens. Gothia
Fortbildning. Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar