måndag 18 maj 2020

Vad är programmerat? Kattugglan

Lärandeobjekt
Eleverna ska erfara kunskap om vilka vardagliga föremål som innehåller programmerade data.
Åldersgrupp
Förskoleklassen
Metod
Sortering kommer att användas som en didaktisk metod för att urskilja vilka programmerade tekniker som finns i närmiljön. Enligt Bjurulfs (2018) mening kan en metod som sortering ge förutsättningar för barn att kunna urskilja teknik som finns i vardagen, som i detta fall kommer att vara den digitala tekniken.

Förförståelse som eleverna bör ha innan aktiviteten
Eleverna har vid ett tidigare tillfälle sett på ett avsnitt ”vad är programmerat?”, ifrån tv-serien Programmera mera! I avsnittet presenteras vad programmering innebär, exempelvis att en tvättmaskin behöver programmeras av människan för att kunna tvätta kläder inom specifika temperaturer. Sönnerås (2017) beskriver att programmering handlar om att ge instruktioner till en dator som beskriver hur den ska utföra en given uppgift, apparater såsom tvättmaskiner kan därav inte utföra en specifik tvättning om inte människan har programmerat den till att göra det.
Vidare fick eleverna möjlighet att berätta om en specifik digital teknik som de brukar använda hemma, de framhävde vardagliga föremål såsom datorer, playstation och tv. Syftet med denna slags reflektion var att synliggöra elevernas syn på vad en digitalteknik är för något för att sedan kunna inspireras inför nya upptäckter av olika sorters digitala tekniker. I enlighet med Lgr11 ska ”undervisningen ta sin utgångspunkt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper.” (2019, s. 18)

Beskrivning av ett praktiskt moment inom undervisningen där det tydligt framgår hur detta är tänkt att utföras
Eleverna kommer att introduceras att utföra en upptäcktsfärd, där de kommer att granska och sortera den digitala tekniken som finns inom skolans närmiljö.
Fortsättningsvis berättare läraren att eleverna ska indelas i mindre grupper med fyra-fem personer i varje grupp. Och tillsammans ska de undersöka vilka föremål som de tror är programmerade, denna sorts undersökning innehåller en sortering av vad som är programmerat och inte, exempelvis ett kylskåp är förprogrammerad av människan att hålla en viss temperatur medan en elvisp bedrivs av en eller flera motorer som gör att visparna rör sig åt motsatta håll.
Eleverna ska under färden leta efter högst tio tekniker som de tror/vet är apparater som innehåller programmerade data. De kommer även att dokumentera deras upptäckter med hjälp av Ipad, där de ska fotografera de föremål som de tror innehåller programmerade data. Målet med undervisningen är  "att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om teknik genom att ge dem möjligheter att utforska och samtala om företeelserna.” (Lgr11, 2019, s. 19).

Därefter framförs elevernas olika upptäckter genom en gemensam samling. Tillsammans ska de granska bilderna och sortera in dem i två kategorier, dvs föremål som innehåller programmerade data och föremål som inte innehåller programmerade data. I enlighet med Lgr11 ska ”undervisningen innehålla att elever kan använda digitala verktyg för problemlösning, kommunikation och lärande.” (2019, s. 19). Om det inte framkommer föremål utan programmerade data, kan läraren jämföra två apparater som fyller samma funktion. Ett sådant exempel kan vara en vanlig taklampa kontra taklampa med sensorer. En vanlig taklampa tänds via en knapp, medan den andra innehåller en programmerad data som tänder lampa vid rörelse.  
Beskrivning hur anpassning kan göra mot barngrupp med annan ålder eller förförståelse

För de yngre barnen mellan 4–5 år kan undervisningen anpassas genom att pedagogen har handplockat olika föremål, där barnen tillsammans med pedagogen kan synliggöra och sortera vilka föremål som innehåller programmerade data.  I denna utformning kan barnen få lära känna den digitala tekniken som finns i deras närmiljö och sätta ord på det.

Referenslista
Bjurulf, V. (2018). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Studentlitteratur.
Lgr 11. (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket
Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskolan, Utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning. Stockholm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar