Sångsvanen: Emelie Dubár Jonasson, Hanna Tjusling, Linda Ottosson, Josefine Söderman
Inledning:
Undervisningen riktas till barn i förskoleklass. För att introducera blue-boten för barnen kommer de få se det andra avsnittet av “programmera mera!” från UR.
Lärandeobjekt:
Syftet med vår undervisning är att barnen ska lära sig att:
· Tänka i flera led,
· Programmering handlar om problemlösning, genom att testa sig fram
För att uppnå syftet med undervisningen kommer eleverna få undersöka olika sätt att lösa ett problem. Eleverna kommer få möjlighet att testa sig fram för att hitta en lösning. Sundberg, Areljung, Due, Ottander och Tellgren (2016), beskriver undersökning som en metod att använda sig utav för att få svar på olika frågor. För att det ska bli ett bra lär tillfälle för eleverna, lyfter Lättman - Masch, Wejdmark, Jacobsson, Persson, Ekblad, (2016) vikten av att ställa produktiva frågor likt: “hur kan vi hjälpa roboten att..”.
Undervisningen tar sin utgångspunkt i förskoleklassens läroplan (skolverket, 2019) som betonar att förskolan ska erbjuda förutsättningar för problemlösning, användning av digitala verktyg och informationsbearbetning.
Förkunskaper hos barnen:
Efter att eleverna har bekantat sig med programmering genom “programmera mera” kommer dem få prova ett spel som heter Doc som liksom blue-bot går ut på att programmera en liten robot att gå till ett specifikt mål eller via en specifik väg. I spelet Doc medföljer en spelplan med två sidor som är i olika svårighetsgrad och som också kan justeras med hjälp av brickor, som illustrerar olika knapptryck och således robotens tänkta väg. Detta för att hjälpa eleverna komma ingång med att tänka i flera led genom att konkret se knapptrycken framför sig. Roboten i spelet Doc kan också användas “fritt” alltså utan spelplanen och kan på så sätt hjälpa barnen lära sig mer om olika riktningar så som framåt, bakåt, höger och vänster. Detta spel hoppas vi kommer ge barnen de förkunskaper som krävs inom programmering för att kunna utföra vår planerade aktivitet “mattemattan”. För att barnen skall kunna utföra vår aktivitet bör de också ha kunskaper om enklare matematik. En aspekt att ha i åtanke vid förkunskaper är att ålder och erfarenhet av programmering inte nödvändigtvis går hand i hand.
Undervisning:
När eleverna fått förförståelse för blue-botens funktioner genom spelet Doc, kommer en undervisning äga rum i form av ett matematikinriktat spel: Mattemattan. Barnen presenteras för en rutig matta med nummer på de olika rutorna med blue-boten på startrutan. Därefter ställer pedagogen kluriga frågor, exempelvis hur många barn som är här, och uppmuntrar sedan den som får ordet att programmera blue-boten till det korrekta svaret. Vidare används istället kort med olika matematiska tal som eleverna får turas om att dra, och göra ett försök att programmera blue-boten att gå till rätt svar på mattan.
Anpassning och vidareutveckling:
Undervisningen med Blue-bot kan anpassas efter ålder eller förförståelse. Med de äldre barnen kan de tillsammans med Blue-bot göra övningar med svårare matematik. De äldre barnen utökar sitt tänkande och kan behöva olika svårighetsgrad. Tillsammans med de yngre barnen kan matematiken göras enklare tex genom att barnen ska känna igen siffror. För att få en förförståelse kan barnen få lägga ut kort med Blue-bots pilar på golvet. Sedan läser någon upp stegriktningen medans barnet programmerar roboten efter instruktionerna. Sedan får Blue-bot följa programmeringen barnen gjort. Andra områden för vidare utveckling tex geometri. Där barnen får programmera Blue-bot till en rätt ruta tex att gå till den största eller den minsta kvadraten. Exempel på instruktioner kan vara: Gå till den figuren som ligger mellan två gula formen. Detta passar äldre barnen. Enligt Sönnerås (2017) är det språkberikande när barnen får höra de rätta begreppen och det ger barnen en bra utgångspunkt för att komma vidare i sitt kunnande.
Referenser
Lättman-Masch, R., & Wejdmark, M. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: OutdoorTeaching
Skolverket, (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Hämtad 19//05 - 2020 från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C., & Tellgren, B. (2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups
Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskola, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning. Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar