Utomhusundervisning - Teknik (Sångsvanen)

Stenen Amandas flytande äventyr.

Emelie Dubár Jonasson, Hanna Tjusling, Josefine Söderman & Linda Ottosson 

Tillverkning av flytvästar  
Område: Teknik med estetiskt uttrycksätt.  

Åldersgrupp och material 

Undervisningen riktar sig åt barn i åldrarna fyra till fem år.  Material: Gummiband, en dekorerad sten, variation av material (Exempelvis bark, grytvante, frukt, tvättsvamp eller papperspåse), samt material som samlats ihop tillsammans med barngruppen.  

Lärandeobjekt: 

Vårt lärandeobjekt är att barnen ska få förståelse för hur en sjunkande sten kan flyta med hjälp av olika material och tekniker samt olika mängder material.   

Syftet med aktiviteten är att i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) stärka barnens förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Detta genom att med konstruktion lösa problemformuleringen: Hur hjälper vi stenen flyta? Genom att konstruera flytvästar på olika sätt och med olika material får barnen undersöka hur teknik och konstruktion kan påverka om en sten kan flyta eller inte. För att väcka intresse hos barnen används flera estetiska uttryckssätt som exempelvis en ramsa där stenens äventyr återges. Ett annat estetiskt uttryckssätt som används är antropomorfism, enligt Sundberg, Areljung, Due, Ottander & Tellgren, (2016) innebär en föreställning om att icke-mänskliga väsen har behov och beteenden som avspelar det mänskliga. Stenen förmänskligas och blir en karaktär för att skapa motivation och ett intresse hos barnen i att vilja konstruera en lösning på stenens problem.  

Utförande 

Aktiviteten lämpar sig för grupper om cirka tio barn. Aktiviteten inleds med att barngruppen (helst i skogsmiljö) upptäcker en sten med ett brev där stenens problemformulering anges, samt en uppgift åt barnen om att stenen behöver deras hjälp. Det kan exempelvis vara att stenen behöver ta sig över en bäck för att komma hem, med andra ord stenen behöver kunna flyta för att ta sig hem. Därefter presenteras barnen med en variation av förberett material, samt att barnen får hitta material ute i naturen. Barnen får med hjälp av gummiband konstruera flytvästar med dessa olika material och se om stenen flyter. Finns det ingen närliggande bäck kan en hink med vatten användas. Efter att barngruppen konstruerat flytvästar som fungerar kan en slutsats dras kring att stenen nu vet hur den ska göra för att komma hem. Aktiviteten avslutas med en omskriven version av ramsan “Pelle plutt”   

Lilla sten, sten, sten Satt av i sken, sken, sken På en svan, svan, svan Träffa barn, barn, barn Hjälp mig flyt, flyt, flyt Över bäcken, över bäcken Amanda, vilket flyt! 

I denna aktivitet är det viktigt att barnen ges utrymme för att resonera och tänka själva, dels kring frågeställningen men likväl gällande konstruktionen av flytvästarna där de tillåts att testa olika konstruktioner och tekniker för att komma fram till en lösning. För vidareutveckling av aktiviteten skulle barnen kunna dekorera egna stenar som likväl den första behöver flytvästar. Barnen kan då åter tillverka flytvästar av olika material, denna gång med mer kunskap kring vilka material som flyter och hur de kan konstrueras. För att inkludera fler lärandeobjekt som exempelvis kemi och fysik kan man även undersöka mer djupgående kring varför dessa olika material flyter eller sjunker, hur exempelvis dragningskraften drar föremålen ner eller föremålens olika densitet.      

Referenslista

Skolverket. (2018). Läroplan för Förskolan 2018.  Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan  

Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups utbildning AB. 

Reningsverk i miniformat - grupp Magen

Angelica Granberg, Emma Nilsson, Ida Ånmo, Irma Malm, Lisa Selvén & Marina Antonsson Dahlgren 

Åldersgrupp och material
Denna utomhusundervisning lämpar sig för barn på förskolan i åldersgruppen 4–6 år och utgår ifrån en utomhusmiljö som barnen är trygga vid i närheten av förskolan.  

Material: vatten, jord, sand, grus i olika storlekar, bomull, genomskinliga behållare, tre itudelade pet-flaskor per grupp, mattkniv. Barnen kan med fördel samla ihop naturmaterialet. 

Bild från lekolar.se

Lärandeobjekt 

Syftet med undervisningen är att barnen ska få större förståelse för hur reningsverk och dess processer fungerar. Detta belyser också samband mellan teknik och samhälle; det kommer rent vatten ur våra kranar – hur hänger det ihop?  

Undervisningen kan knytas till förskolans läroplan där det står att varje barn ska få förutsättningar för att utveckla “förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen” och “förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2018). Det avgränsade lärandeobjektet landar i att barnen utvecklar sin förståelse för att vatten kan renas genom reningsverk, samt vikten av att lagren av material kommer i en viss ordning. Barnen får utforska och skapa egna reningsverk.  

Utförande  

Denna undervisning anknyter till ett tekniskt arbetssätt där ett problem identifieras, undersöks och lösningar konstrueras och testas.  

För att skapa nyfikenhet och starta ett samtal kring ämnet så bjuds barnen på “smutsigt vatten”. Hur ska man gå tillväga för att rena det, likt det vatten som kommer ur kranen? Kan man använda något från naturen?  Förslagsvis delas barnen upp i mindre grupper där de får komma med förslag på hur man kan lösa problemet med det smutsiga vattnet.

Därefter får de möjlighet att konstruera egna reningsverk med hjälp av naturmaterial som de får hämta och samla på sig i närmiljön. Barnen får testa sina reningsverk och konstatera om problemlösningen var bra eller om den behöver förbättras. Behövs det tas bort eller läggas till material? Blir det mer smutsigt av att åka igenom grus och sand? Barnen drar en slutsats om de är nöjda med resultatet eller inte. Pedagogerna pratar med barnen om vad det är som renar vattnet och flask-reningsverkets korrekta uppbyggnad presenteras. Detta ger en bild av reningsverkets funktion och de olika lagren i genomskärning. Barnen får bygga flask-reningsverk igen. Bomull placeras längst ner, sand läggs ovanpå och högst upp fylls grus och stenar. Smutsigt vatten hälls på. Resultatet av de tidigare filtreringarna kan med fördel sparas i genomskinliga behållare för att jämföras. 

Avslutning: Pet-flaskans olika lager och deras funktion gås igenom och att ett reningsverk fungerar på samma sätt belyses. Det smutsiga vattnet vi spolar ner i t.ex. toaletten renas genom en liknande process! 

Förslag på vidareutveckling i temat:  

- Fortsatt arbete med fokus på kemi; lösningar och blandningar, dekantering och filtrering. Detta är aktuellt framförallt i förskoleklassens läroplan Lgr11

- Studiebesök på reningsverk

Referenser:  

Lättman-Masch, R., & Wejdmark, M. (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: OutdoorTeaching  

Skolverket (2018) Läroplan för förskolan

Lpfö18. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4001.pdf?k=4001