måndag 27 april 2020

Vattenmolekylens fasövergångar – Fiskmåsen

Louisa Märs, Josefin Johansson, Elin Albertsson, Jenny Bernlo, Amanda Andersson

Åldersgrupp och material
Undervisningen är anpassad till barn i åldersgruppen 4-5år. Materialet som behövs till denna aktivitet är en tamburin, stenar samlade i en korg, molekylbilder samt bilder på de olika fasövergångarna: is, rinnande vatten och ånga. Vid behov rekommenderar vi sittunderlag, reflexvästar och kläder efter väder.

Lärandeobjekt
Syftet med aktiviteten är att barnen ska på ett lekfullt sätt få grundläggande kunskaper om vattenmolekylens uppbyggnad vilket är en syreatom och två väteatomer. De ska även få grundläggande kunskaper om vattnets olika fasövergångar dvs fast, flytande och gas.

Genom att använda en berättelse så introducerar vi barnen för molekylens uppbyggnad och vad som påverkar de olika fasövergångarna. Berättelsen är en förberedelse inför en lekfull aktivitet som synliggör lärandeobjektet, där barnen får uppleva det genom kroppen och genom ett estetiskt uttryckssätt.

Det mål som vi utgått ifrån i Läroplan för förskolan 2018 är:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”. (S.10)

Utförande
Uppstart – Undervisningen börjar med att samla barnen sittande i en halvcirkel. Platsen bör vara en öppen och plan yta där barnen får utrymme för rörelse. Undervisningen inleds med en på förhand uppdiktad berättelse om vattenmolekylen. Berättelsen förstärks med hjälp av färdiga bilder på vattenmolekylen och dess olika faser.

Genomförande – Efter berättelsen presenteras det hur barnen själva kan gestalta vattenmolekylen i en lek. För att förtydliga detta används stenarna som en representation för de två väteatomerna som barnen får hålla i varsin hand, barnens kroppar symboliserar syreatomen. Barnen får på ett lekfullt sätt uppleva vattenmolekylens olika fasövergångar, genom att röra sig i olika tempon. Tempot i sin tur symboliserar molekylens rörelse i de olika faserna.

Tempot bestäms av pedagogen som använder sig utav ett instrument, i detta fall en tamburin. När tamburinen spelas snabbt och starkt symboliserar det gas då molekylerna/barnen rör sig snabbt. Spelas det sakta och svagt ska molekylerna/barnen röra sig långsamt, vilket representerar flytande form. När det är helt tyst är molekylerna/barnen i fast form och står stilla, vilket representerar is.

Avslut – Efter leken samlas barnen igen för diskussion och repetition av vattenmolekylen och hur den rör sig. Barnen får delge sina egna erfarenheter och tankar.

I Lättman-Masch m.fl (2016) finns ett exempel på en liknande lek. De benämner leken för vattendroppen och finns på sid. 57.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar